Julgranskulor

Ibland blir man nästan vetgirig mer än vad som är bra för en. Jag tänkte nämligen på en sak här om dagen; Varför julgranskulor?

Granen: Har någon slags tysk bakggrund, och dessutom är de väl i säsong?
Stjärnan: Ledstjärna för de tre vise männen.
Polkagrisar: Barnen vill ha godis.
- etcetera, etcetera.

Men julgranskulor. De är ett enigma, en för evigt obesvarad gåta. Av alla saker man kan hänga upp i en gran så väljer man kulor som inte är passande för barn att leka med, som är dyra, och relativt tråkiga. Lite glans här och där.

Och varför i granen? Varför inte i... Trädet?

Jul

Nu är julen här, och alla verkar ha glömt bort hur dedikerade vi var åt att söka en lösning på klimatproblemen vi hörde så mycket om i höstas. När jag travar in i mitt kära Jöteborg ser jag lampa på lampa, och plötsligt så undrar man om det inte är dag ute. För varje hus verkar vilja bräcka det andra på att förlänga El-räkningen med ytterligare en värdesiffra.

Men det är ganska vackert.

Dreamhack

8000 Nördar. 5000 Semi-Nördar.
50 sycken säljkåta sponsorer.

Vad får vi?

Inspiration

Min kamera har varit inne på service ett bra tag. Troligtvis ett tag för mycket. Vilket aldrig gör någon glad. Men allt är inte kamerans fel. Mycket är mitt fel.

Lathet. Brist på intresse? Jag vet inte.

Ibland får man den där hemska tanken. Man ser lite annat folks bilder. Man ser sina egna bilder. Man suckar. För hur man än vrider och vänder på det finns det alltid, ofta flera, som är (hundra gånger) bättre än en själv. Problemet med mig är att jag är hängiven till så många olika intressen. Och får jag minsta dipp i ett av dem så har jag inga problem att helt flunka på den fronten.

Men bristen på inspiration är ändå den tyngsta fallgropen i dedikerade intressen som Fotografi. Inte "Varför gör jag detta?" utan snarare, "Vad faen skall jag göra näst?".

Eller just som den situtationen. Du surfar på flickr, och plötsligt sticker en del bilder ut. Bilder som ger ett speciellt intryck. Ett unikt, men ändå tillrättalagt intryck. En vacker dissonans.

Nu försöker jag övertyga mig själv att inte deppa ihop. Det gäller att ligga i, eller nått sånt. Lyssna på musik, var med vänner, allt hjälper. Mot den där hemska fienden - brist på inspiration.

Bilden är tagen på Dreamhack Winter-07. Flyguppvisning till courtesy av Försvarsmakten, de gamla lirarna.

Utskrifter - Del 2: Monitorn

I denna utsökta serie kommer nu Del 2: Monitorn. Skärmen. Saken-som-visar-bilderna. Vad ni nu vill kalla den, min herre/dam.

För här gör flest personer fel. Du ser på din utskrift. Visst - den är skarp och fin, upplösningen är bra på din semi-proffs skrivare, inga av färgerna saknas. Men allt är fel.

"Det ser ju inte ut som på skärmen!"

Nej. Det är för att skärmen inte visar dig verkligheten. The is no spoon. Skärmen tolkar varje pixel som bilden innehåller, förhåller dem till varandra och sätter igång lysdioder, elektronströmmar, flytande kristaller eller hur nu din skärm fungerar, på ett visst sätt. Beroende på dina inställningar om färgtemperatur, kontrast, gamma, och beroende på rummets ljusförhållande, din betraktningsvinkel och reflektioner kommer du få ett helt annat intryck.

Men det går att fixa. Jag beställer en lista:

1. Köp en kalibreringspryl för multum med pengar, läs manualen. Du får ingen hjälp från mig. Låna den, stjäl den, köp den - det är det bästa alternativet. Men i alla fall för bökigt och dyrt för oss, amatörer.

eller:

1. Gå in på http://www.normankoren.com/makingfineprints1A.html - hoppa ner till graferna. Det står hur du använder dem. Använd dem.
2. Skriv ut en bild, gärna en från ovanstående hemsida, och jämför mot monitorn. Blir de utskrivna bilderna som det du ser på skärmen? Bra, allt lugnt. Inte? Se nästa steg.
3. Se nästa del.

Det är vad jag kallar en cliffhanger. Next up! Del 3: Färgprofiler.

(En grace till www.extremeironing.com)

Skutrace

Är det inte underbart med stilla vatten, en klar och frisk lördagmorgon, skärgården lika stilla som en flygande gris?

NEJ!

Inte när man har ett skutrace. Då vill man ha en härliga tretton sekundmeter i örat, sydvästern fastknäppt och en piskande rigg. Ironiskt med denna tävlingen, som bilderna kommer ifrån, är att de som vann gjorde så genom att släppa sitt ankare och INTE åka bakåt under de timmar som spökskeppen försökte åka framåt.

Jag antar att alla såg någonting roligt i situationen. De alternativa fortskaffningsmedlen kom genast fram. Improviserade åror av dasslock och båtshakar var inte ovanligt. Vi satte lillbåten. Det finns stunder då man kan tänka sig att det här med slaveri kanske inte var så dumt. Jag hade nog inte nekat några galärslavar lite bröd o vatten för en någorlunda fortskaffning.

Nog tjôtat. Här kommer bilderna.




Observera inte bara den improviserade vrickåran på aktuell båt - utan även mannen på klyvarbommen på båten i bakgrunden. Vad försöker han åstakomma?

Utskrifter - Del 1: Skärpa

Jag lovade väl, med förra posten, att skriva en liten sammanfattning på hur man skriver ut sina Foton. Problemet är, att jag inte anser att jag själv lyckades. Det är alltid en kompromiss med marknadens nuvarande konsumentprylar.

Ta en rejel kopp kaffe, och lugna ner er. Va? Nej jusste, vi har inte börjat än. Jaja. Det gäller för hela skriften fram. Det är svårt, och frustrerande.

Den första komplikationen vi har till vårt förfogande är skärpning. Sharpen, som det heter på Engelska, är en process där man väldigt lokalt förhöjer kontraster för att få en skarpare, och mer detaljrik bild. Detta låter bra, men upprepat missbruk av funktionen gör att bilden blir gryning och ful.
Nu kanske du säger att "Men jag använder väl ingen cha:rp:eni-ng eller vad-du-nu-sade?". Jo det gör du, svarar jag då arrgoant.
Även om man inte använder en sådan medveten funktion i din valfria bildredigerare, så gör kameran troligvis det.
- Och skrivaren.
- Och många andra processer emellan.
- Och din närmsta vän, när du inte ser.
Nu när vi har skapat paranoia tillräckligt för en dag så kommer vi till punkten där jag ger alla underbara tips, som leder till de mest perfekta fotografierna. Så vi tar en lista:

1. Se till att kameran inte behandlar dina bilder. Sök rådgivning av en manual. Helst den till din kamera.
2. Använd inga skärp-effekter i bildbehandlingen.
   
3. Förstora om bilden till utskriftens format, så att skrivaren inte behöver göra det. Detta är otroligt viktigt då all förminskning och förstorning gör att alla skärp-effekter förloras, men grynigheten finns kvar och bildkvaliten blir sämre.
4. Applicera nu skärpa, genom skrivarens dialog eller genom bildredigeraren. Endast genom den ena, eller den andra! Inte båda! Kapisch?
5. ...
6. Profit!
   

Någonsin varit med om att dina redan kontrastrika områden, konturer hos en silhuette som exempel, fått problem med ljus-auror? Problem is no more!. Detta är en typisk effekt av repiterad skärpa.

Har ni tur använder ni en mjukvara som till exempel Adobe Lightroom. Detta programmet håller koll på förändringar, och vid den slutgiltiga renderingen, för t. ex, utskrift, sker skärpningen sist av allt.

Nästa gång: Monitorn.

Café Marmelad

Jag har fått äran att ställa ut några foton på Café Marmelad här i Majorna, Jöteborg. Underbart ställe med kaffe i värdsklass, om förfrågan någonsin når mig. Om man sedan stavar Café med appostrof som jag gör, eller utan - med Kå, dubbel Ve eller kanske S, det får ni själva avgöra.

Riktigt roligt att se grejerna på väggen. En slags känsla av en avklarad etapp infann sig. Ett litet lugn. Fotoaffär'n på mariaplan fick stå för framkallningen från det digitala formatet, ingenting min Pixma klarar här hemma något vidare. Allt jag hoppas på nu är en gnutta (positiv) respons. Vore kul.

Och på tal om utskrifter. Jag har fått express-lära mig en hel del om att överföra det digitala mediet på pränt. Det är svårare än man tror. Och om ni redan trodde det var svårt kan ni addera den siffran med 6, dra av roten ur pi, gångra med tusen och flytta över alla faktoriserade primtal till en fläck fotogen som ni sedan tänder eld på och räknar antalet partiklar i. Så svårt var det för mig, att få det exakt som jag ville.


Jag kanske skriver en guide på hur man gör någon tid. Men följ den inte, för [enter subject's supreme faith]'s skull. Jag spelade nyligen Portal. Underbart spel.


Nog om sånt tjafs. Åk till Jöteborg. Köp en god Latté hos Marmelad. Se på bilderna. Säg vad ni tycker. Kommentera här eller på mail. Alla blir nöjda!


If you're happy, I'm happy.
If you're not happy, I'm still happy.

Red Rock

En snabb cykeltur ner till röda sten-området gav upphov till några bilder på folk, natur och arkitektur. Enjoy.

Älvsnabben

Jag har äntligen upptäckt det ultimata färdmedlet. Båten undviker all trafikstockning, den kan kombineras med cyckel, och det är en härlig känsla. Har börjat ta cyckeln ner till älvsnabben när jag går på Lindholmen. Och på vägen har jag självklart fångat in några finfina foton.






Cykeln min tänkte jag gena genom skogen med. Tappade bort mig, misslyckat nog.

"En effekt"

-"När jag var liten", säger jag ibland. Jag praktiserade på volvo för ungefär ett halvår sedan, och min handledare brukade då säga, -"När du var mindre, menar du väl?" Men nu skall jag säga det igen.

När jag var liten var ett av mina större intressen att skapa film. Och det handlade nästan alltid om effekter. Lasersvärd, matrix-strider, eldbollar och mynningsflammor från vapen. Samt fräcka vinklar o kompositioner. När jag ser på mitt fotograferande nu har jag faktiskt inte upptäckt så stor skillnad.

Då jag och mina vänner en dag bestämde oss för att spela in en "the Matrix"- pastisch så var det dags att ta fram det tunga artelleriet gällande effekter. Som inspelningsplats hade vi fixat in oss på bildäcket till Stena Carisma, ni vet den där jättestora snabbgående katamaranen som ligger här nere i Göteborgs hamn. Där hade vi några planer för vilka coola trix vi skulle utföra, men en del hittades på efter hand.

Någonstans mitt under dagen förselog jag att våra skådespelare skulle ställa sig på ett visst sätt. Stilla. Jag skulle sedan springa runt dem så mjukt jag kunde, och sedan skulle vi snabbspola det med lite suddighet i datorn. -"Vad är det för en effekt?", frågade de. -"Bara en effekt. För sakens skull".

Och här kommer just "Bara en effekt".

För nu ser vi på ännu ett hemmabygge. En DIY effekt. Ingen aning om känslan den ska förmedla, eller funktionen den skall uppfylla. Det ser bara coolt ut. Det är en lins jag plockade ut från ett söndrigt objektiv, fäst på ett papprör.


Hur gör du nu detta underverk? Efterssom jag inte har tagit några produktionsfoton får ni acceptera en punktlista.

1. Gör sönder ett objektiv. Medvetet eller omedvetet.
2. Så, nu finns det inget man kan göra utan att göra sönder den mer. Skruva upp det som går att skruvas upp, bänd loss resten. Du vill åt linsen i dess närmaste plastskal.
3. (Experimentera med lågvoltsström - bränn nästan fingarna av dig när du försöker sätta igång motorn och koppar'n blir glödhet)
4. Hitta ett lagom stort papprör.
5. Tejpa fast linsen. En kombo av silvertejp+eltejp ger bra resultat.
6. Tepa fast / använd limpistol för att få fast övrig utrustning. Ger coolhetsfaktor, och stabilitet.
7. Håll den framför din kamera, låt dess autofokus jobba, och sätt igång och fota:

Konkav eller Konvex?

Gott folk, det är dags för en frågesport. Eller kunskapstest som din fysiklärare skulle kalla det. Om ni läst det tidigare inlägget vet ni att jag hade sönder ett objektiv idag. Och i det objektivet fanns två linser. På bilden nedan håller jag en av dem framför mig och fotar in i en spegel.

Är det en konkav eller konvex lins? Vinnaren får kräva en kram av sin respektive mamma.

Bilden är lite grynig då jag tar med ISO 1600. Sorry fellas!

DIY Softbox

Dagens projekt var ännu ett hemmabygge. En enkel makrostudio, med anledning av att jag just hade pillat isär mitt söndriga normalzoomobjektiv, och ville lägga upp bitarna i ett stilleben.

Makrostudion är en slags diffuser för ljus riktat mot vårt föremål, med en vit bakgrund. Du behöver:

• 1 Vinlåda
• Industriell mängd tejp
• Skalpell/Sax
• Vit linneväv/Annat genomskinligt vitt tyg
• Bygglampor

Du kan alldrig ha för mycket silvertejp. Lägg även till lite svart tejp inne i boxen, vilket hjälper i redigering och efterarbete. I mitt fall blev det eltejp.


Bakgrunden är bara en massa ihoptejpade kopieringspapper. har du ett större vitt papper / duk, så go for it.


Är den inte underbar? Lyses upp av två stora halogen-bygglampor. Nedan följer lite exempel på vad den kan göra (första bilden hela motiveringen till bygget, och andra är verktygen som jag använde):

Slow Sync Flash, eller Nu-Är-Det-Fest-På-Gång

Vilket titel undrar man. Jo, det har blivit dags för en ny kamerateknik. Slow sync flash, också kallad "Party mode" på vissa kameror, är en funktion som både ger dig blixtens låsning och virrigheten hos miljöns exponering. Med andra ord så tar vi en bild med blixt och låter slutaren vara öppen en stund till.

Stunden är ett bröllop med släkt och vänner, i en halvdimmad lokal och mycket folk. Och ja, sista bilden är på mig. Tagen av min kära syster Ylva. Tack Ylva.

Moln i HDR - Irlandsbilder

Japp. För den som är vet vad HDR är och någonsin har utnyttjat fenomenet vi kallar internet anar väl lite stuckincustoms här. Och ja, detta är wannabie. Har jag någonsin sagt något annat?
För de som inte vet vad hdr är så kanske det är på plats med en förklaring.

HDR står för High Dynamic Range och betyder att en bild har mer djup, mer data för varje pixel, än vad är normalt. Helt enkelt finns det någonting som gömmer sig bakom de vita fälten respektive de svarta. Våra ögon kan uppfatta ett större djup än vad en kamera kan, tänk bara när du fotograferade det där fönstret i söndags, och allt bara blev fel. Antagligen blev insidan för mörk eller utsidan för ljus. Själv såg du perfekt genom båda fälten?

Genom att sedan konvertera dessa hög-dynamiska bilder vi skapar genom flera, separata exponeringar, så kan vi få vår skärm att visa en ganska artistisk bild som har ett större djup än ditt vanliga digitalfoto.

Here it goes.